Om konceptet Erik
Tidigare inlägg
Bra musik för stunden
Tidigare inlägg
Bra musik för stunden
Saturday, April 19, 2008
Pickin' up or droppin' off?
Hehu. Galet.
Veckan som har varit sen L.A. har flugit förbi i världens hastighet och plötsligt är det fredag igen.
I och för sig sjukskrev jag mig på måndagen (på goda grunder) så det är förvisso bara fyra arbetsdagar som har avverkats...men ändå.
Så vad har hänt? Typ inget. Inte fram tills ikväll i alla fall. Efter att ha umgåtts med Eric ock Fredrik mycket intensivt i fyra dagars tid så var plötsligt den vardagliga isolationen ett välkommet fenomen. Kanske därför som veckan har gått så fort.
Onsdagen bjöd på ett nytt litet SACC-event...vinprovning. Mustigt. Pratade med en iranier som verkade (se nedan) jäkligt schysst och hade det trevligt. På torsdagen tog jag en after work-öl med Kate som var hysteriskt snygg. Hysteriskt verkligen. Bländande leende, perfekt svarvad kropp...mustigt. Kanske kan lyckas bättre denna gång än för 3 år sen. Vem vet.
Ikväll tycktes inget hända. Tog dock mod till mig och slog en signal till iraniern som lade fram en mycket frestande plan över kvällsaktiviteter. Så jag beslöt mig för att röra mig inåt stan lite senare. Först avverkades dock ett svettigt pass på mitt nya gym här. Mustigt det med.
Kvällen började dock dåligt. Blev totalt blåst av en jävla taxichaffis som krävde 31$ för att köra mig in till stan (som jämförelse kan nämnas att det kostade mig 18$ att åka hem). Humöret härsknade som smör i solsken. Well. Tog mig till den klubb där jag skulle möta iraniern (som heter Homan f.ö.) och väntade. Och väntade. Och väntade. Och ringde ett samtal; "vi ska dit snart asså, ska bara samla ihop alla" hälsade Homan. Och väntade. Och väntade. Och väntade. Och väntade. 45 minuter hade gått. Jag började känna mig dubbelt blåst. Insåg hur smärtsamt det skulle vara att tvingas åka hem igen med oförrättat ärende. Hatet började väsa. Gud kände av det. Gud skickade fram Megan.
Helt plötsligt stegade ett knyte fram till mig där jag stod lutad mot en vägg utanför klubben.
"Sorry, I couldn't help noticing you...are you here alone? Or are you waiting for someone?"
Sanningen pyste fram ur mig. Megan lade fram en liknande historia. Vi beslöt oss för att kila in ihop. Så vi slarvade runt inne på klubben i en 2.5h och skuttade runt till house. Kul. Kul som fan till och med. Tror hon var söt. Men vet inte riktigt....utseendet hos en kvinna som man ej har skådat i dagsljus skola man icke lita på! Megan propsade på att vi skulle byta nummer vilket skedde. När vi sedan skulle gå hem uppstod det "drama". Megan bekände att hon inte blivit dumpad av kompisar utan av en date och nu stod plötsligt den "försvunna" daten där utanför med oss. Hehu. Drama-drama-drama! Älskar drama!
Megan ursäktade sig med att hon var tvungen att reda ur saker och ting med den sviniga daten, gav mig en puss på kinden och bad mig ringa henne i veckan. I just might.
En gubbe spelar sax!
posted by Erik of KFTEB at 1:56 AM
0 Comments:
Pickin' up or droppin' off?
Hehu. Galet.
Veckan som har varit sen L.A. har flugit förbi i världens hastighet och plötsligt är det fredag igen.
I och för sig sjukskrev jag mig på måndagen (på goda grunder) så det är förvisso bara fyra arbetsdagar som har avverkats...men ändå.
Så vad har hänt? Typ inget. Inte fram tills ikväll i alla fall. Efter att ha umgåtts med Eric ock Fredrik mycket intensivt i fyra dagars tid så var plötsligt den vardagliga isolationen ett välkommet fenomen. Kanske därför som veckan har gått så fort.
Onsdagen bjöd på ett nytt litet SACC-event...vinprovning. Mustigt. Pratade med en iranier som verkade (se nedan) jäkligt schysst och hade det trevligt. På torsdagen tog jag en after work-öl med Kate som var hysteriskt snygg. Hysteriskt verkligen. Bländande leende, perfekt svarvad kropp...mustigt. Kanske kan lyckas bättre denna gång än för 3 år sen. Vem vet.
Ikväll tycktes inget hända. Tog dock mod till mig och slog en signal till iraniern som lade fram en mycket frestande plan över kvällsaktiviteter. Så jag beslöt mig för att röra mig inåt stan lite senare. Först avverkades dock ett svettigt pass på mitt nya gym här. Mustigt det med.
Kvällen började dock dåligt. Blev totalt blåst av en jävla taxichaffis som krävde 31$ för att köra mig in till stan (som jämförelse kan nämnas att det kostade mig 18$ att åka hem). Humöret härsknade som smör i solsken. Well. Tog mig till den klubb där jag skulle möta iraniern (som heter Homan f.ö.) och väntade. Och väntade. Och väntade. Och ringde ett samtal; "vi ska dit snart asså, ska bara samla ihop alla" hälsade Homan. Och väntade. Och väntade. Och väntade. Och väntade. 45 minuter hade gått. Jag började känna mig dubbelt blåst. Insåg hur smärtsamt det skulle vara att tvingas åka hem igen med oförrättat ärende. Hatet började väsa. Gud kände av det. Gud skickade fram Megan.
Helt plötsligt stegade ett knyte fram till mig där jag stod lutad mot en vägg utanför klubben.
"Sorry, I couldn't help noticing you...are you here alone? Or are you waiting for someone?"
Sanningen pyste fram ur mig. Megan lade fram en liknande historia. Vi beslöt oss för att kila in ihop. Så vi slarvade runt inne på klubben i en 2.5h och skuttade runt till house. Kul. Kul som fan till och med. Tror hon var söt. Men vet inte riktigt....utseendet hos en kvinna som man ej har skådat i dagsljus skola man icke lita på! Megan propsade på att vi skulle byta nummer vilket skedde. När vi sedan skulle gå hem uppstod det "drama". Megan bekände att hon inte blivit dumpad av kompisar utan av en date och nu stod plötsligt den "försvunna" daten där utanför med oss. Hehu. Drama-drama-drama! Älskar drama!
Megan ursäktade sig med att hon var tvungen att reda ur saker och ting med den sviniga daten, gav mig en puss på kinden och bad mig ringa henne i veckan. I just might.
En gubbe spelar sax!
posted by Erik of KFTEB at 1:56 AM
0 Comments: