Friday, December 22, 2006
"Jag..."
De bevingade orden.
De som en gång hördes.
Den där natten.
Den där natten för ganska precis 6 månader sen.
Då hade jag ej sinnesnärvaro nog att uppskatta dem.
Nu när jag sitter här upprepar jag dem dock som ett mantra för mig själv.
Även om jag var ganska så onykter vid tillfället är de omöjliga att glömma ty det var enda gången de yttrades.
Jag minns hur två händer greppade tag om mitt ansikte, hur någon tittade mig i ögonen med allvar i blicken. Det var dock endast ej allvar. Allvaret tycktes beblandat med en god portion sorg; sorg för att tingen var som de var; sorg för att hur vi än byggde och förstärkte bron så nådde vi aldrig varandra; sorg för att jag aldrig kunde förstå vad som kanske var uppenbart.
Orden yttrades.
Jag svarade dock aldrig. Dum som jag var.
"As I face the sun I cast no shadow"
:q
posted by Erik of KFTEB at 4:53 PM

0 Comments:
"Jag..."
De bevingade orden.
De som en gång hördes.
Den där natten.
Den där natten för ganska precis 6 månader sen.
Då hade jag ej sinnesnärvaro nog att uppskatta dem.
Nu när jag sitter här upprepar jag dem dock som ett mantra för mig själv.
Även om jag var ganska så onykter vid tillfället är de omöjliga att glömma ty det var enda gången de yttrades.
Jag minns hur två händer greppade tag om mitt ansikte, hur någon tittade mig i ögonen med allvar i blicken. Det var dock endast ej allvar. Allvaret tycktes beblandat med en god portion sorg; sorg för att tingen var som de var; sorg för att hur vi än byggde och förstärkte bron så nådde vi aldrig varandra; sorg för att jag aldrig kunde förstå vad som kanske var uppenbart.
Orden yttrades.
Jag svarade dock aldrig. Dum som jag var.
"As I face the sun I cast no shadow"
:q
posted by Erik of KFTEB at 4:53 PM


0 Comments: